Jag hade hoppats på att Adrian skulle kunna gå tillbaka till dagis idag, men han får nog vara hemma resten av veckan. På måndag borde han vara frisk nog och kanske inte smitta så mycket. Trist att missa ännu en vecka på Jobbvägen men vad ska man göra? Han är ju inte supersjuk, men det känns ändå bäst att hålla honom hemma. Han är bara snorig, han har ingen feber eller nåt och nu är han glad och busig trots att han inte fått Alvedon idag. Men fröknarna uppskattar nog att han är hemma också. Man vet ju hur en del föräldrar är. Jobbet och pengarna är så viktiga att barnen skickas till dagis ändå. Jag förstår inte varför man inte är hemma tills de är helt friska. Visst, man förlorar pengar men man måste ju ändå vara hemma mer sen när ungarna har smittat andra och sen själva blir sjuka igen. Nä, usch.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Oj, vad det har hänt grejer här!Nu blir jag ju sugen på att byta tillbaka till min gamla blogg igen... Argh, denna beslutsångest!Snart ska vi iväg till plastsyster. Hon har fyllt 20 och det ska ju firas såklart.Jag har ett specialbeställt halsband åt...

Kan någon ge mig en välbehövlig spark där bak så jag kommer igång med att göra lunch? Jag är hungrig men kommer mig ändå inte för att slita mig ur soffan. Är man slö eller är man slö?Nä, nu jävlar får det vara nog!...

Följ min blogg med bloglovin

... men det är faktiskt svårt att bestämma sig. Jag har alltid sådan beslutsångest. Skaaaaa jag veeeerkligen? Eller? Njaaaa, kaaaaaanske... Eller?...

Jag saknar min gamla goa blogg litegrann. Den må vara tråkig, men den är ju ändå "min" på nåt sätt... Hur kan man vara så ambivalent som jag?På blogg.se har jag inte ens hälften så många läsare som här. Kanske är det dags att komma hem?...