Mitt minne är fantastiskt. Fantastiskt underligt och konstigt. Jag förstår mig inte på hur min hjärna tänker egentligen.
Att minnas bra och vettiga saker, som att ta ut mat ur frysen så man kan få middag på bordet - inte ens chans!
Men att minnas det andra pluggar, och andra helt oväsentliga saker - visst, det sätter sig direkt.

Jag gjorde ett intelligenstest en gång (minns för övrigt att det var måndag 8:e maj 2006. Och det minns jag för att torsdag 4:e maj så var premiäravsnittet av Ghost Whisperer - som sagt, mitt minne = knasigt) och jag har tydligen ett minne som gör att jag passar som läkare eller jurist. För att jag lär mig så fort.

Jag kan vänners personnummer efter att ha sett deras pass en endaste gång. Jag läste i morse en sak om Abraham Lincoln som jag lär minnas för evigt. Jag vet vart och när JFK blev skjuten. Jag vet hur många fruar Henrik VIII hade. Jag vet t.o.m namnet på några. Jag minns det mesta av alla, inte oviktiga i det stora hela men ändå oviktiga på nåt sätt, saker som min hjärna kommer åt.

Allt jag begär är att få komma på nåt att göra av min "förmåga".
Och att komma ihåg att ta ut mat ur frysen. Det är ju ganska viktigt det också!

 

peka

26 mars 2008 23:21

Vad var det för test? Jag vill oxå! Ta mat ur frysen är det väl ingen som kommer ihåg!?

 

Nina

27 mars 2008 08:59

Ja det är väl inte så konstigt, man minns ju det man tycker är intressant

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Oj, vad det har hänt grejer här!Nu blir jag ju sugen på att byta tillbaka till min gamla blogg igen... Argh, denna beslutsångest!Snart ska vi iväg till plastsyster. Hon har fyllt 20 och det ska ju firas såklart.Jag har ett specialbeställt halsband åt...

Kan någon ge mig en välbehövlig spark där bak så jag kommer igång med att göra lunch? Jag är hungrig men kommer mig ändå inte för att slita mig ur soffan. Är man slö eller är man slö?Nä, nu jävlar får det vara nog!...

Följ min blogg med bloglovin

... men det är faktiskt svårt att bestämma sig. Jag har alltid sådan beslutsångest. Skaaaaa jag veeeerkligen? Eller? Njaaaa, kaaaaaanske... Eller?...

Jag saknar min gamla goa blogg litegrann. Den må vara tråkig, men den är ju ändå "min" på nåt sätt... Hur kan man vara så ambivalent som jag?På blogg.se har jag inte ens hälften så många läsare som här. Kanske är det dags att komma hem?...