Adrian är ju som sagt helt fascinerad av tandläkaren, så han blev lite till sig när jag sa att jag skulle dit idag. Jepp, dags för halvårskontrollen. Jag har ju tandvårdsabonnemang och eftersom jag har så skruttiga tänder får jag gå på kontroll en gång i halvåret istället för en gång om året.

Förut hade jag väldig tandläkarskräck. Min rotfyllning bättrade ju inte på saken. Men nu känns det rätt lugnt faktiskt. Det är bra att ha en lugn och trevlig och rolig tandläkare.

Jag har början till åtta hål. Samma små hål som fanns där senast också. De behöver inte lagas, än, för de är så små. Jag får bli mer noggrann med tandtråd och flour, så borde de försvinna av sig själv.
Däremot hade jag en gammal lagning som håller på att gå sönder, så den ska åtgärdas på torsdag. Annars blir det garanterat hål. Jippi.

Och så ska jag få dra ut ännu en visdomstand. Ännu mer jippi. Den tjorvar så mycket.
Såklart ska det gå en stor fet jävla nerv alldeles i närheten av tanden, så tandläkaren förklarade att jag KAN få känselbortfall i tungan och i läppen, men att det är väldigt ovanligt.
Alltså kommer jag att få det. Allt verkar ju hända mig hos tandläkaren. Förra året hittade de ju nån kalkgrej av något slag i min tand som skulle rotfyllas, och det var ju tydligen extremt ovanligt, och dessutom var den ovanligt stor, så den studerade de så himla noga. Snark. Så nervskadorna kommer nog som ett brev på posten.

När jag ska få dra ut den vet jag inte än, men jag är redan orolig. Jag som redan satt och oroade mig för alla sprutor man ska ta när man drar ut en tand. Huvaligen. Dags för the return of the tandläkarskräck?

Adrian har pratat mycket om tandläkaren den senaste tiden. Han säger hela tiden att han måste till tandläkaren.
Vi har ju förklarat att man måste till tandläkaren om man får ont i tänderna (hans tandvärk verkar ha försvunnit av sig själv, by the way).

Igår ville han inte alls borsta tänderna. Då sa jag att om man inte borstar tänderna så kommer tandtrollen och gör hål i tänderna. Då blev han lite tveksam och pratade lite om tandtrollen. Så plötsligt säger han:
- "Adrian lite rädd tandtrollen", och så ser han väldigt ängslig ut.
Då förklarade jag att tandtrollen är inte farliga, de är söta, men att man måste borsta tänderna för då kan tandtrollen inte komma och jobba.

Han har aldrig varit så stilla medan jag borstat hans tänder, och jag fick borsta båda noga och länge.

Tandtrollshot kan vara bra ibland. Men sen låg han hela kvällen och pratade om tandtrollen och att han var lite rädd. Jag förklarade att det är ingen fara, återigen. Han lugnade sig och somnade.

Senare drömde han mardrömmar. Undrar om det var tandtrollen som spökade, eller om han bara bearbetar allt han varit med om den senaste tiden (festival och släktmiddag)?