54 besökare på min blogg idag! Fan vad glad jag blir!

Jag, Adrian och Roger åkte på stan idag för att träffa Eve, Elias och Peka och äta lite mjukglass (25 grader i skuggan har vi haft idag! Puh!).
Då slog det mig att jag och Adrian faktiskt inte har träffat Elias på superduperlänge! Och det märktes. Han har blivit duktig på att prata och han var så stoor! Adrian kändes som en liten pluttbebis där bredvid. Jag längtar tills Adrian är sådär stor och duktig!

Imorgon ska vi, om vädret tillåter, gå ut och leka med Åsa och Alvar. Eller Adrian och Alvar får stå för lekandet tror jag.
Adrian älskar "Avavv" (Alvar). Sist vi var där så ville han pussa och krama Alvar hela tiden.

Alvar är ungefär två veckor yngre än Adrian. Han är så söt! Han har ljuuust hår, och jättefina ögon! Hoppas grabbarna kan leka imorgon, det hade varit kul.

Nu ska jag deppa vidare. Roger är och lirar bas med sina boys och kommer inte hem förrän om en halvtimme kanske. Det är trist att vara ensam!

Det är kanske inte så smart om man tänker på det (smart att köpa grejer innan flytten), men nu har vi köpt tre möbler av Åsa. Hade vi kunnat så hade vi ju väntat till efter flytten, men nu går ju inte det eftersom de flyttar före oss!
Innan har vi köpt en byrå och en skänk. Idag köpte vi Åsas gamla skåp. Jättefint är det! Åsa har haft det sen hon var liten, så jag förstår vilken separationsångest hon måste ha. Fast jag är å andra sidan extrem, jag har svårt att skiljas från ALLT. Jag måste stänga av hjärtat helt för att kunna slänga minsta lilla grej.
"Men den där fick jag ju av pappa för hundra år sen.. Den kan ju vara bra att ha nångång.."
Det är snudd på löjligt. Men jag har blivit bättre. Nu kan jag slänga ganska mycket. Jag får resonera med mig själv litegrann, då brukar det gå bra.
"Jag har inte saknat den under all den tid som den legat på vinden, jag kommer inte att sakna den sen heller."

Det är nåt jag har tänkt att "det måste jag skriva om i bloggen".. Men nu när jag väl sitter här så minns jag inte vad det var. Typiskt.

Igår var vi till "affaf" (faffa) och hälsade på. Ulf, Jeanette och Alex var också där. Man måste ju passa på att hälsa på när de väl är här.
Adrian har blivit ganska tokig i "affaf". Förut var han lite blyg för faffa, men nu vill han dit så fort vi går förbi huset. Det är kul!
Adrian har aldrig varit särskilt blyg för nån, men just faffa och Anders har varit lite läskiga. Skumt.