Det är fyra år sedan jag slutade röka, och ända sedan dess har jag tjatat på R att göra detsamma.

Han har faktiskt lyckats sluta... En sisådär fyrtio gånger. Det går med andra ord inget vidare.

Tjatet eskalerade givetvis i och med sonens ankomst, men det hjälper ju föga. Han röker inte ofta, och aldrig när sonen är med, men han röker.

Idag deklarerade sonen att när han blir stor ska han röka! Jag sa att det får han inte, att det är äckligt att röka. Det höll han ju med om.
Men sen fick han tag i en godisklubba. När den var uppäten satt han och försökte suga på pinnen.
- Mamma, jag röker!

Efter tandborstningen kom han upp till sängen och grät. Pinnen hade han ju slängt men nu ville han ha den tillbaka.
- Jag vill röka! Jag vill rökaaa!

Hoja. "Barn gör inte som du säger, barn gör som du gör."
Slutar inte R röka snart ska jag misshandla det där nikotinbegäret ur honom!