Jag känner mig allt lite irriterad och arg idag. Varför vet jag inte. Svordomarna haglar, trots att jag försöker behärska mig nu när småöronen är i närheten hela tiden. Jag hoppas på att det blir bättre snart. Kanske blir jag tillräckligt distraherad när vi går ut och skottar, eller så blir det bättre när jag får laga lite mat. Syster kommer kanske förbi senare idag. Jag hoppas det, för då blir jag garanterat på bättre humör. Gladare och lite rädd. Min syster är ond och tycker om att göra illa mig, hehe.

Nu är jag nog faktiskt nästan ganska klar med min köksrensning!
Det enda som är stökigt nu är min receptsamling.... Men jag jobbar på det.

Tre flyttkartonger med grejer har fått flytta ut i förrådet, och så har jag fixat en liten låda med prylar som syster ska få när hon flyttar hemifrån.
Säkert inga prylar som hon blir störtförtjust i, men de funkar ju till en början och så får hon köpa eget nytt sen när hon har råd. Se, jag kan vara snäll! Jag måste anstränga mig lite, men det går.

Nu är det bara resten av huset kvar då... Det var ett stort projekt det här, men det ska fanimej gå. Jag är less på det här stöket och alla småprylar. Jag pallar inte med att ha en massa plotter överallt. Jag vill ha rent. Inte helt kalt, men några få utvalda prylar istället för en massa.... skit. Jag vill bara kaskadkräkas på alla små prydnadhundar och små "söta" gubbar och gummor! Hur kan man ha sånt frivilligt? Inte ens om jag fick betalt skulle jag ha någon liten porslinspryl.
Blä!

Ich habe eine lustige Seite.
Es können ganze Sätze übersetzen. Nun kann ich behaupten, dass ich Deutsch!

Ich weiß nicht, ob es richtig verstanden Deutsch.
Hat jemand verstehen?

Ich bin müde heute. Mein Sohn wollte nicht schlafen.

Jetzt kann ich nicht behaupten, nicht mehr.
Seien Sie gut!

Nog är det typiskt att grabben ska vakna tidigt så fort man blir ledig. Men inte nog med det... Dessutom slet han mig ur en bra dröm, och så är han på jättedåligt humör. En inte så lyckad kombination då jag själv blir på dåligt humör då jag är trött och inte får sova.
Han gråter om minsta lilla fånig sak och jag blir irriterad.

Han är för övrigt inne i en gnällig period, och jag tål inte gnäll. Igår började han nästan gråta för att det kom en droppe yoghurt på bordet.
Jag hajar att det är utveckling på g, att han inte riktigt kan styra sina känslor och gud vet vad, men det hjälps inte. Jag tål inte gnäll.

Det är tur att han för det mesta är världens snällaste, sötaste och bästa. Hur skulle jag annars orka?

Nu ska jag leta fram en kudde att lägga mig i koma på. Då kanske jag kan överleva den här jävla morgonen.