Idag fick vi besök av sonens gudfarsa och hans tjej.
Sonen blev verkligen glad över lite nytt folk, han är väl lagom less på att uggla med mamma och pappa.

Sonen var som vanligt snäll och charmig, och tyckte särskilt mycket om Mari(e?). Men lite väl busig blev han ibland, och jag försökte säga åt honom.
Men jösses vad svårt det är att säga åt honom när folk är här...

Jag vill ju inte vråla järnet åt honom så folk tror man är helt galen och ringer socialen. Istället blir man så mesig så folk tror väl att man inte har någon pli alls på barnet. Finns det inget mellanläge? Så man är lagom hård utan att folk tror man är galen/mesmamma och så att ungen faktiskt tar en på allvar.

Nu är jag ju faktiskt en ganska galen morsa med världens sämsta tålamod och kortaste stubin. Men jag kan ju alltid försöka vara lagom normal när folk är här....

 

zappalainen

29 december 2008 22:36

är man konsekvent så behöver man varken skrika eller mesa. ;)

http://zappalainen.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Oj, vad det har hänt grejer här!Nu blir jag ju sugen på att byta tillbaka till min gamla blogg igen... Argh, denna beslutsångest!Snart ska vi iväg till plastsyster. Hon har fyllt 20 och det ska ju firas såklart.Jag har ett specialbeställt halsband åt...

Kan någon ge mig en välbehövlig spark där bak så jag kommer igång med att göra lunch? Jag är hungrig men kommer mig ändå inte för att slita mig ur soffan. Är man slö eller är man slö?Nä, nu jävlar får det vara nog!...

Följ min blogg med bloglovin

... men det är faktiskt svårt att bestämma sig. Jag har alltid sådan beslutsångest. Skaaaaa jag veeeerkligen? Eller? Njaaaa, kaaaaaanske... Eller?...

Jag saknar min gamla goa blogg litegrann. Den må vara tråkig, men den är ju ändå "min" på nåt sätt... Hur kan man vara så ambivalent som jag?På blogg.se har jag inte ens hälften så många läsare som här. Kanske är det dags att komma hem?...